tjockochglader

Suck.... Om 33 timmar så kommer jag att vara på väg med Göran till Kläppen för att åka skidor. Hm, jag tittar på klockan, ja jisses. Jag har kontrollerat att det är ungefär 60 mil till Sälen. Där skall jag få användning av min nyinköpta vintergarderob, jacka, termobyxor, underställ 1 och 2 av HH samt en äkta HH mössa, detta ekipaget kostade mig 1825 kr. Vad gör man inte för att impa på kärleken.

Detta hade väl varit sin sak men nu är det bara typ 48 timmar tills jag blir avslöjad och hela den skånska klanen som kommer att vara med oss  kommer att veta att jag inte är någon kvinnlig Ingemar Stenmark.
Om jag gräver i minnets kan jag kanske minnas att jag åkt utför från någon backe i Tofta som var ungefär 20 m hög. Kan det jämföras med Kläppen tro? Så statistiskt sätt kan jag vara singel om 60 timmar igen, Hm,,,,

Jag är ingen snönisse, men fasen va granna kläder jag har. Ruskigt snygg är jag i min 750 kronors jacka. Jag tittar i spegeln både en och två gånger. Räcker ut tungan, urk... jag lägger huvudet på sne och drömmer om Gran Canaria, varmt och gott med en drink vid playan. Jag trycker ner den dyra fina HH mössan över ögonen, hur fasen skall detta äventyr sluta?

Jag sätter mig i soffan i mina nya fina termobyxor, fasen va varma de är, beslutar mig för att tro på mig själv, kan andra åka kan jag, jag blir glad åt min förändrade attityd mot mig själv. Det är nog bara att svänga på höfterna och slänga sig utför. Kläppen here I come.

Det ska bli snöstorm, kanske ställs resan in, men Göran bara maler och maler om denna evinnerliga skidresa och jag har ju lovat att följa med så jag kan inte backa ur nu.

Kommer jag inte tillbaka så har jag föreberett mina kolleger om hur mitt inträde ska se ut till Sankte Per

Håll tummarna, nu ska jag packa

Förra söndagen när jag var i Malmö hos pojkvännen vaknade vi ganska tidigt, som alltdi låg vi kvar i sängen och småpratade, han frågade mig vad jag ville göra denna söndag. Hm tänkte jag, här gäller det att snabbt komma på något,  tja jag skulle vilja gå till min pappas grav och sedan åka till IKEA, det verkar ju som jag skall få bestämma, ok sa Göran, då gör vi så. 
Mumma, denna söndagen kan bli den bästa i mitt liv tänkte jag när jag gnolade på "Herrans vägar ovan där" när jag ställde mig i duschen, va gott det kändes, det varma vattnet sköljde över mig och jag njöt, Ikea tänkte jag, härliga söndag och härliga Göran.
Dagens frukost bestod av ägg, macka med cheddarost, juice och kaffe.

Vi satte oss i bilen och körde till IKEA, vi kom fram ganska snabbt,

- Jisses sa jag till Göran, jag var som förstenad, vad stort det är. Parkera nära utgången
-Varför sa Göran
- Jo sa jag, har man mycket att bära är det lättare, då behöver man inte gå så långt.
- Jaha sa Göran och utan ett ord styrde han bilen åt rätt håll
- Men titta sa jag, det finns ju ett parkeringshus under själva byggnaden, ställ dig där, nu var jag helt i extas
-Utan ett ord körde han in, ställde bilen nära hissen.
-Härligt sa jag, skynda dig nu
- Vi gick in, tog rulltrappan upp när Göran kom med ett förslag för första gången denna söndag
-Kan vi inte äta först, det verkar ju var lite folk just nu.
-Ok sa jag och sneglade bort mot alla saker som jag ville lägga handen på, hade redan spanat in lite men som den väluppfostrade tjej jag är så lät jag Göran få som han ville
- Mellantalltrik med köttbullar till mig och den stora till Göran. Vi åt snabbt och äntligen kom vi igång med vår runda på IKEA.
- Vi går efter pilarna sa Göran
- Jag tänkte att det gäller att ligga lågt nu när jag hade fått honom hit, så jag gav med mig motvilligt men ändå.
- Göran körde kundvagnen, muttrade ibland om allt jag stoppade i vagnen, jisses pannkaka så mycket jag kände
att det var bra att ha grejor, Här damp det ner handdukar, matta, lampa, badrockar och mycket mer.
Vi gick tre våningar och till slut var det dags att gå till kassan.

Två och en halv timme senare ansåg jag att jag gjort IKEA.

Göran packade upp allt och när damen i kassan log och sa 2300 kr tack.
Jag betalde snällt, funderade en sekund på vad jag hade handlat men insåg att det var bra att ha grejor
allt ihop. Göran bara tittade men sa inget,


När vi satt i bilen sa Göran klämkäckt.
-Vet du vad? Jag skall ringa IKEA och fråga hur lång IKEA gången är. Skulle vara intressant att veta.
Du orkar aldrig gå annars, ont i benen har du alltid eller astman, jag måste parkera närmast överallt var vi än är men här har jag fan i mig inte hört ett enda ort att du har ont i benen. Är det inte märkligt?

Men men sa jag, ingen fara sa Göran, jag ringer dit i morgon så kan vi promenera på IKEA istället för utomhus, eller hur?
Jag hade inget att säga, funderade visserligen om jag skulle använda min vassa tunga, eller min kvinnliga list eller jag helt enkelt bara vara tyst,

Jag valde det sistnämda, kanske kommer Göran att glömma vår tur på IKEA, suck.....för visst har jag ont i benen när jag går mycket, så det så, det är väl inte mitt fel att jag inte kände av det på IKEA, eller kände jag av det och ville inget säga eller, det bara snurrar i huvudet. jag kan inte tänka klart.......

Jag vänder mig mot Göran, ger han en puzz och säger, du Jag älskar dig, tack för en underbar dag på IKEA

Í fredags tog jag tåget till Malmö för att äntligen får besöka min pojkväns hem en hel helg. Jag tog mig till centralstationen, konstaterade ganska snabbt att biljettautomaten inte ville som jag ville, suck... jag vände mig om  och till min glädje upptäckte jag att biljettexp var öppen. Jag tog en kölapp och väntade snällt i kön. Damen som satt bakom disken prade i slomoti hon hade uniform på sig, korthårig, på näsan hade hon ett par glasögon som var en aning för stora, hon vippade på näsan hela tiden, hon plutade med munnen när hon som i en dimma väste fram orden för att hjälpa den gamle mannen som var framför mig.
Äntligen tryckte hon fram mitt nmmer. Jag sa mycket vänligt att jag ville åka till Malmö, den glasögonprydda damen tittade och log mot mig, vill du åka med en gång? Ja tack sa jag och
kände mig otroligt vänlig. X2000 går 13.40, det blir bra sa jag, ska det vara enkel eller tur och retur sa damen bakom disken, Hm, tänkte jag, jag tar enkel. Enkel sa jag högt, jaha sa damen det blir 205 kr, himla billigt tänkte jag och betalade min biljett.

Jag kom upp på tåget, satt på stol nr 1, den fanns vid dörren som binder vagnarna. Iskallt var det ute. Tåget tuffade iväg, jag blundade, log och fantiserade om min fina helg som jag skulle tillbringa i kärlekens tecken. mmmmm.
Plötsligt upptäcker jag att det blir isande kallt. Det visade sig att jag satt i vagnen bakom bistron. Varje gång någon skull dit så öppnades dörrarna och en isande vind sköljde över mig. Jag tillbringade resten av tiden iklädd jacka. Resan var lång trots att tåget inte stannade särskilt ofta. Till slut gick även jag till bistron för att slippa bli en istapp, jag värmde mig med kaffe och en bulle.
Till slut nådde jag mitt mål, hoppade av på Malmö central, suck ingen Göran, han fick ingen parkering utan skulle prata ut mig genom centralen. Jag gick vilse inne på centralen med Göran väsande i luren irriterad att jag inte hittade ut, suck.... det var ingen lätt match men till slut fick jag
skärpa mig och där såg jag karusellen som han pratade om, fick runda hela centralen och till slut såg jag den numera välbekant profilen sittande i bilen, typiskt män, han satt varm i bilen medan jag var otroligt nära att förvandlas till en istapp, suck.... dessa fantastiska män