LCHF

N har jag gjort en omstart för att kunna nå mitt mål för ett sundare liv
detta är min 4:e dag, vågen visar -1,4 kg.
konstigt att jag inte har ett dugg sötsur, hm....
 
dagens frukost
äggröra gjord på grädde samt bacon. Allt i ugnen
1 st LCHF rostad bröd med bregott och ost.
Till detta serveras kaffe mmmmm
ha skön lördag

Äntligen medlem i tjockisklubben

Jag var väldigt bestämd när jag tog beslutet att åter igen vandra till tjockisklubben för att skriva in mig. Kvinnan som tog emot mig log och sa välkommen, tack sa jag, lite fundersam över mitt beslut men dock fast besluten att åter igen göra ett försök.

Härliga nya varma lokaler mötte mig, en kille satt vid disken beredd att ta betalt och kvinnan med leendet fyllde snabbt i alla papper och sa välkommen upp på vågen.
Jisses pannkaka, hon måste ha lagt en tegelsten bakom mig, får man göra så här på tjockisklubben.

Vågen visade 85,5 kg, jag kände hur det gungade, jag kan inte väga så mycket tänkte jag. Visar denna rätt viskade jag till den leende damen, jadå svarade hon och log tillbaka, detta fixar du. Fixar jojo, vad har du för mål säger hon och munnen log fortfarande, undrar om den fastnat tänkte jag.

Tja, vad ska man säga, tog mig en snabb fundering och klämde till med 61 kg. Jaha sa damen det blir -24,5 kg. Kanon mumlade jag. Nu var det fan i mig slut med kakor, läsk och godis. Jag blundade en kort stund och kunde se mig själv bäddra i 36:orna som den ljuvliga Linda lämnat till Myrorna. Linda har massvis med fina kläder, hade varit kul att ärva lite mer av henne.
Mina stockar har blivit smala fina ben och världsdelen har blivit ett par storlekar mindre. Jag kommer att lämna storlek 48 och komma in i Lindas jeans, fan va mofsigt. Med ett ryck vaknar jag upp ur min dröm....

Jag är fortfarande en tjockis i mängden, 156 cm lång.

Nu har det gått en vecka och det finns 1.6 kg mindre Gitel. Härligt, ljuvligt


Barcelona var ett lyckoval trots........

Mr G och jag har varit på semester, mmm vi valde Barcelona. Anledningen var att alla sa att det var den finaste
staden som de hade besökt. Vi kan bara ställa oss till den truppen. Här fanns massor att se.

Vi köpte ett fint vykort som skulle skickas till Görans mamma. Presenter var uteslutet men gumman tycker om vykort. Dag nr 2 av 6 valde vi med omsorg ett fint vykort där man kunde se de platser som vi besökt.
Göran eller rättare sagt jag hade glömt hans penna på Kastrup så allt som fanns till hands var en blyetspenna. Jag skrev kortet fullt, var ganska nöjd med det och kände att gumman skulle bli glad att vi tänkte på det.

Vad vi då inte visste var att kortet skulle förfölja oss varje dag av de resterande 4.

Vi letade som besatta efter ett ställe man kunde köpa frimärke vilket var helt omöjligt, dessa små papperslappar kan man bara köpa på postkomntor eller tobaksaffärer fick vi veta av kvinnan på turistinfon som var placead mitt på La Rambla världens mest kända gågata, massor av stånd med uteserveringar, krimskrams, fåglar, konst och uppträden. Allt fanns men inte ett enda litet frimärke.

Göran och jag travade minst 1 mil om dagen bärande på gummans vykort i en vit bärkasse. Överallt som vi frågade sa de bara no no postofice clåse sa de tobako.

Va tusan skulle vi göra, vi seglade runt på flygplatsen samma dag som vi skulle hem, no no.

Till slut åkte gummans vykort med oss på flyget hem. När vi väl landat på Kastrup sprang Göran fram och tillbaka som besatt, fan vi var ju tvungna att få iväg gummans kort. Äntligen BINGO!!!! I ankomshallen hittade vi ett litet presentstånd som förbaramade oss med danska frimärke. 2 st behövde vi och det kostade 11 danska kronor för gummans kort. GHöran bara tittade, jag väste skit i det ta hit frimärkena, jag satte på båda, de ena hamnade halvvägs utanför, låt det förfasen sitta så, vi måste bli av med kortet innan tåget kommer sa jag. Göran började nu springa runt med kortet numera med frimärke för 11 kr på, nu hittade vi ingen brevlåda. En man i uniform sa: Ni finner en udanför Learys, jaha sa min pojkvän och var ligger de. Suck, jag tog bagagevagnen medan min pojkvän på nytt sprang runt hela Kastrup, till slut kom han äntligen och visade upp två rena händer. Jag applåderade, skrattade äntligen var gummans kort på väg, bara det nu kommer fram

Nåväl, tack och lov för mina sms vykort som jag skickade, de kom fram i alla fall....... :)

Gröna bussar i Malmö

Igår var det tisdag och jag fick ett infall av längtan till att träffa Mr G.

Han har inskaffat ett pendlarkort till oss för 1710 kr. För detta kort kan vi åka både buss och tåg under en månad. Mr G är nog mest intresserad av att se om hans utlägg går med vinst eller förlust. Jag hade redan vid inköpet bestämt mig för att jag skulle visa upp en vinst för honom.

 Jag tuffar ner till Malmö på eftermiddagen, nöjd och belåten blundar jag en stund medan jag tänker på att jag har höjt vinsten igen med två nya resor eftersom jag skall hem i morgon.

Framme i Malmö tar jag mig ca hundra meter till stationen där de gröna bussarna finns, letar mig fram till skylt A och konstaterar att buss nr 2 skall jag ta. Den går till Dalaplan där jag skall hoppa av.

 Den informationen fick jag av en dam med behaglig röst på skånetrafiken. Mr G är sur på henne, han har inte bara visat mig att flera bussar går dit, han har även kört efter bussarna för att överbevisa mig, men jag håller på den behagliga damen och litar fullt och fast på henne. Nåväl, jag kommer fram till skylten, slår mig ner på en bänk bredvid en ätande yngling som verkligen har tre bollar i luften, en macka, en kaffemugg och en I-phone. Jag är impad att han fixar detta med bravur

 För att återkomma till skylten, där står flera skånska namn men till slut ser jag att ”min buss nr 2 kommer om 6 minuter” Härligt.

Aha efter dessa minuter kommer gröna bussen insusande till stationen. Jag kommer in i bussen som nr 3, visar stolt upp mitt resekort och konstaterar att jag åter bidragit att vinsten höjts med 18 kr.

Väl uppe på bussen hamnar jag på ett ensamt säte. Mittemot mig sitter en dansk kvinna med en liten grabb i en barnkärra. Han övar styrketräning, någon blandning mellan bänkpress och sit ups.   Mamman pratar och jag förstår nader, bara ett enda ord schokläääääde.

Mina tittor öppnades, tänker hon ge den lilla gymnasten choklad?? Hm… han är knappt året. JOJO i Danmark är man inte så noga med bissingarna tydligen som vi. Hon matar glatt sin lille dräng, han lyser av glädje.

Busschauffören ler inte, han är ingen glad busschaufför. Vi susar förbi Djäknegatan, Smedjegatan,Torget, Södervärn. På Södervärn hoppar det in en kvinna, följande händer

-Ursäkta stannar bussen vid nästa hållplats frågar kvinnan snällt

Igår gjorde den det i alla fall svarade chaffisen
Jaha svarade kvinnan, då får jag hoppas att den gör det i dag med
ja det får vi sa han

Moder Teresa kom farande och tog över min kropp.

Jag tryckte på knappen och kvinnan log emot mig. 

Vilken härlig dag!  Fram med servicen i de gröna bussarna

 

 


Ska jag betala eller inte????

iDAG BESTÄMDE JAG MIG FÖR ATT ÅKA TILL SJUKHUSET PÅ BESÖK HOS MITT X SOM LIGGER INNE EFTER EN OPERATIOJN. jAG BESTÄMDE MIG GANSKA SNABT ATT TA DET DIREKT EFTER JOBBET. sLUTAR VI LUNCH, PULSAR UT I DETTA NUMERA SLASKSNÖIGA VÄDER, IN I BILEN OCH TAR MIG UT I TRAKFIKEN.
TAR MIG OCH MIN GULA KNODD UPPFÖR BACKEN, LITE STÅNKANDE OCH TRÖGT MEN VI KOM UPP I ALLA FALL. JAG KÖR BORT TILL PARKERINGEN, PULSAR UT I SNÖN FRAM TILL P-APPARATEN. KONSTATERAR ATT DEN INTE TAR KORT, ÖPPNAR PLÅNBOKEN OCH HITTAR 2 ST FEMTIOÖRINGAR, GANSKA IRRITERAD PÅ DETTA SÄTTER JAG MIG PÅ NYTT I KNODDEN,

TAR SIKTE PÅ PARKERINGSHUSET OCH SUSAR IN DÄR. FUNDERAR PÅ VAR JAG SKA STÄLLA KNODDEN. TILL SLUT HITTAR JAG EN PARKERING ALLDELES NÄR NÄSTA P-APPARAT. NÅVÄL KÄNNER MIG LITE LUGNARE. GRÅR FRAM TILL APPARATEN OCH LÄSER NOGGRANT HUR MAN SKALL GÖRA, FAST JAG ÄR ETT LEJON OCH ALDRIG LÄSER MANUALER BESTÄMMER JAG MIG FÖR ATT GÖRA DETTA DENNA GÅNGEN, DENNA APPARATEN VERKAR VARA FRÅN 2009, MODERN DESIGN, INGEN STÖRRE INSTRUKTION MEN JAG GÖR ETT FÖRSÖK. TRYCKER IN MITT SHELLKORT, HELVETE DEN HAR FASTNAT.

JAG VÄSER TILL APPARATEN ATT DEN GENAST SKA GE MIG MITT KORT TILLBAKA, INGET HÄNDER, FAN MINA FINGRAR ÄR FÖR STORA, JAG BEHÖVER EN TÅNG, VAR SKAL JAG HITTA EN TÅNG NÅGONSTANS, SER EN VVS BUSS MEN JAG INSER ATT JAG INTE KAN TA MIG IN I DEN, INGEN CHAUFFÖR SYNS. FAN IGEN..... JAG FÖRSÖKER MED TUMMEN OCH PEKFINGRET ATT NYPA KORTEN, MEN ICKE, DEN SITTER BENHÅRT. JAG TRYCKER PÅ GRÖN KNAPP, INGET HÄNDER. TILL SLUT SÅ TAR JAG LÅNGFINGRET OCH GNIDER TILLS KORTET SLÄPPER, SER TEXTEN I DISPLAYEN, TRYCK PÅ KANPPAR FRAM TIDEN, LITE GLADARE FUNDERAR JAG ETT PAR SEKUNDER, TRYCKER FARM 13.25, DET FÅR RÄCKA. GANSKA NÖJD KÄNNER JAG MIG NU., SUCK KORTET OGILTIGT FÅR JAG FRAM.

NÅVÄL, JAG KÖR IN MITT VISAKORT DENNA GÅNGEN. JAG STÅR OCH DRAR DET FRAM OCH UT FORT SOM SNABBA VILLE I TEXAS. DENNA GÅNG FÅR JAG UT KORTET MEN IGEN OGILTIGT KORT. NU ÄR JAG RIKTIGT FÖRBANNAD OCH LUTAR MIG FRAM MOT APPARATEN OCH VÄSER VAD JAG TYCKER OM ATT MAN SKA BEHÖVA BETALA PÅ ETT SJUKHUS.
PLÖTSLIGT KÖR EN BIL FRAM TILL MIG, EN MAN VEVAR NER RUTAN OCH ROPAR -HEJ GITEL, APPARATEN TAR INTE KORT IDAG, MEN DU SKA FÅ MIN LAPP, JAG TITTAR PÅ MANNEN OCH LER, VA????
KAN DETTA VARA GUDS GÅVA TILL MIG
PÅ LAPPEN STÅR ATT DEN GÄLLER TILL 13.20
VILKEN TUR JAG HADE
TACK VEM DU ÄN VAR!  DU ÄR GULD VÄRD


Med stormsteg mot Kläppen!

Suck.... Om 33 timmar så kommer jag att vara på väg med Göran till Kläppen för att åka skidor. Hm, jag tittar på klockan, ja jisses. Jag har kontrollerat att det är ungefär 60 mil till Sälen. Där skall jag få användning av min nyinköpta vintergarderob, jacka, termobyxor, underställ 1 och 2 av HH samt en äkta HH mössa, detta ekipaget kostade mig 1825 kr. Vad gör man inte för att impa på kärleken.

Detta hade väl varit sin sak men nu är det bara typ 48 timmar tills jag blir avslöjad och hela den skånska klanen som kommer att vara med oss  kommer att veta att jag inte är någon kvinnlig Ingemar Stenmark.
Om jag gräver i minnets kan jag kanske minnas att jag åkt utför från någon backe i Tofta som var ungefär 20 m hög. Kan det jämföras med Kläppen tro? Så statistiskt sätt kan jag vara singel om 60 timmar igen, Hm,,,,

Jag är ingen snönisse, men fasen va granna kläder jag har. Ruskigt snygg är jag i min 750 kronors jacka. Jag tittar i spegeln både en och två gånger. Räcker ut tungan, urk... jag lägger huvudet på sne och drömmer om Gran Canaria, varmt och gott med en drink vid playan. Jag trycker ner den dyra fina HH mössan över ögonen, hur fasen skall detta äventyr sluta?

Jag sätter mig i soffan i mina nya fina termobyxor, fasen va varma de är, beslutar mig för att tro på mig själv, kan andra åka kan jag, jag blir glad åt min förändrade attityd mot mig själv. Det är nog bara att svänga på höfterna och slänga sig utför. Kläppen here I come.

Det ska bli snöstorm, kanske ställs resan in, men Göran bara maler och maler om denna evinnerliga skidresa och jag har ju lovat att följa med så jag kan inte backa ur nu.

Kommer jag inte tillbaka så har jag föreberett mina kolleger om hur mitt inträde ska se ut till Sankte Per

Håll tummarna, nu ska jag packa


IKEA Here I Come!

Förra söndagen när jag var i Malmö hos pojkvännen vaknade vi ganska tidigt, som alltdi låg vi kvar i sängen och småpratade, han frågade mig vad jag ville göra denna söndag. Hm tänkte jag, här gäller det att snabbt komma på något,  tja jag skulle vilja gå till min pappas grav och sedan åka till IKEA, det verkar ju som jag skall få bestämma, ok sa Göran, då gör vi så. 
Mumma, denna söndagen kan bli den bästa i mitt liv tänkte jag när jag gnolade på "Herrans vägar ovan där" när jag ställde mig i duschen, va gott det kändes, det varma vattnet sköljde över mig och jag njöt, Ikea tänkte jag, härliga söndag och härliga Göran.
Dagens frukost bestod av ägg, macka med cheddarost, juice och kaffe.

Vi satte oss i bilen och körde till IKEA, vi kom fram ganska snabbt,

- Jisses sa jag till Göran, jag var som förstenad, vad stort det är. Parkera nära utgången
-Varför sa Göran
- Jo sa jag, har man mycket att bära är det lättare, då behöver man inte gå så långt.
- Jaha sa Göran och utan ett ord styrde han bilen åt rätt håll
- Men titta sa jag, det finns ju ett parkeringshus under själva byggnaden, ställ dig där, nu var jag helt i extas
-Utan ett ord körde han in, ställde bilen nära hissen.
-Härligt sa jag, skynda dig nu
- Vi gick in, tog rulltrappan upp när Göran kom med ett förslag för första gången denna söndag
-Kan vi inte äta först, det verkar ju var lite folk just nu.
-Ok sa jag och sneglade bort mot alla saker som jag ville lägga handen på, hade redan spanat in lite men som den väluppfostrade tjej jag är så lät jag Göran få som han ville
- Mellantalltrik med köttbullar till mig och den stora till Göran. Vi åt snabbt och äntligen kom vi igång med vår runda på IKEA.
- Vi går efter pilarna sa Göran
- Jag tänkte att det gäller att ligga lågt nu när jag hade fått honom hit, så jag gav med mig motvilligt men ändå.
- Göran körde kundvagnen, muttrade ibland om allt jag stoppade i vagnen, jisses pannkaka så mycket jag kände
att det var bra att ha grejor, Här damp det ner handdukar, matta, lampa, badrockar och mycket mer.
Vi gick tre våningar och till slut var det dags att gå till kassan.

Två och en halv timme senare ansåg jag att jag gjort IKEA.

Göran packade upp allt och när damen i kassan log och sa 2300 kr tack.
Jag betalde snällt, funderade en sekund på vad jag hade handlat men insåg att det var bra att ha grejor
allt ihop. Göran bara tittade men sa inget,


När vi satt i bilen sa Göran klämkäckt.
-Vet du vad? Jag skall ringa IKEA och fråga hur lång IKEA gången är. Skulle vara intressant att veta.
Du orkar aldrig gå annars, ont i benen har du alltid eller astman, jag måste parkera närmast överallt var vi än är men här har jag fan i mig inte hört ett enda ort att du har ont i benen. Är det inte märkligt?

Men men sa jag, ingen fara sa Göran, jag ringer dit i morgon så kan vi promenera på IKEA istället för utomhus, eller hur?
Jag hade inget att säga, funderade visserligen om jag skulle använda min vassa tunga, eller min kvinnliga list eller jag helt enkelt bara vara tyst,

Jag valde det sistnämda, kanske kommer Göran att glömma vår tur på IKEA, suck.....för visst har jag ont i benen när jag går mycket, så det så, det är väl inte mitt fel att jag inte kände av det på IKEA, eller kände jag av det och ville inget säga eller, det bara snurrar i huvudet. jag kan inte tänka klart.......

Jag vänder mig mot Göran, ger han en puzz och säger, du Jag älskar dig, tack för en underbar dag på IKEA


Otroliga ungdomar, Fältverksamheten i Halmstad får 6 röda rosor

Ja nu är det fredag och då skall man berömma trevliga och duktiga människor som finns i ens närhet..
Idag är det fredag och det är dax att att strö fem rosor på en och samma gång. Eftersom gula rosor är mina rosor delar jag ut röda rosor till fem av de finaste och trevligaste ungdomar som gör ett kanonjobb. Dessa ungdomar ser bland mycket annat till att finnas till för våra ungdomar på stan, de är uppskattade och omtyckta. De jobbar sent på kvällar, här kan man se när de far runt i sin buss för att hjälpa till. Ibland kan det behövas att köras hem eller helt enkelt bara för att finnas

Här finns

Benke- Denna lugna fina pepsidrickande kille som alltid har tid för några trevliga ord, alltid lika artig och fin

Emmah- Snygg, sexig och singel. Hon tränar sex gånger om dagen och dricker ingen sprit, en härlig tjej som är lugn men har verkligen mycket inom sig, ibland tyst men en härlig tjej

Micke- Tydliga Micke, han säger bara genomtänkta snälla saker, Älskar att prata med Micke, vi kan prata länge
och mycket, en riktig goding!

Lisa- Lisa är varm, trevlig, go och alltid glimten i ögat. Hon är min gamla spinning kompis, alltid tjoade hon på mig, man blir glad bara man ser numera den gravida Lisa. Med sitt glada skratt och leende ögon får hon en gammal tant som jag att bara smälta för den goa flickan

Anders- Tja, den charmiga, uppkäftiga, snabbpratande killen som kan få en att gå i taket, han fick mig att inte använda min fina skottsrutiga klänning mer, suck... vi har mycket snack du och jag men jag vill att du ska veta
att du får en xtra kram för att du är just du.

Linda- Här har vi tjejen som kan gå hur långt som helst, det sprutar kunskap och näring från denna fina goa tjej,
som är ett riktigt charmtroll, du gör mig alltid så glad Linda

Jag älskar er alla
fortsätt med ert fantastiksa arbete, ni är guld värda




Halmstad-Malmö

Í fredags tog jag tåget till Malmö för att äntligen får besöka min pojkväns hem en hel helg. Jag tog mig till centralstationen, konstaterade ganska snabbt att biljettautomaten inte ville som jag ville, suck... jag vände mig om  och till min glädje upptäckte jag att biljettexp var öppen. Jag tog en kölapp och väntade snällt i kön. Damen som satt bakom disken prade i slomoti hon hade uniform på sig, korthårig, på näsan hade hon ett par glasögon som var en aning för stora, hon vippade på näsan hela tiden, hon plutade med munnen när hon som i en dimma väste fram orden för att hjälpa den gamle mannen som var framför mig.
Äntligen tryckte hon fram mitt nmmer. Jag sa mycket vänligt att jag ville åka till Malmö, den glasögonprydda damen tittade och log mot mig, vill du åka med en gång? Ja tack sa jag och
kände mig otroligt vänlig. X2000 går 13.40, det blir bra sa jag, ska det vara enkel eller tur och retur sa damen bakom disken, Hm, tänkte jag, jag tar enkel. Enkel sa jag högt, jaha sa damen det blir 205 kr, himla billigt tänkte jag och betalade min biljett.

Jag kom upp på tåget, satt på stol nr 1, den fanns vid dörren som binder vagnarna. Iskallt var det ute. Tåget tuffade iväg, jag blundade, log och fantiserade om min fina helg som jag skulle tillbringa i kärlekens tecken. mmmmm.
Plötsligt upptäcker jag att det blir isande kallt. Det visade sig att jag satt i vagnen bakom bistron. Varje gång någon skull dit så öppnades dörrarna och en isande vind sköljde över mig. Jag tillbringade resten av tiden iklädd jacka. Resan var lång trots att tåget inte stannade särskilt ofta. Till slut gick även jag till bistron för att slippa bli en istapp, jag värmde mig med kaffe och en bulle.
Till slut nådde jag mitt mål, hoppade av på Malmö central, suck ingen Göran, han fick ingen parkering utan skulle prata ut mig genom centralen. Jag gick vilse inne på centralen med Göran väsande i luren irriterad att jag inte hittade ut, suck.... det var ingen lätt match men till slut fick jag
skärpa mig och där såg jag karusellen som han pratade om, fick runda hela centralen och till slut såg jag den numera välbekant profilen sittande i bilen, typiskt män, han satt varm i bilen medan jag var otroligt nära att förvandlas till en istapp, suck.... dessa fantastiska män


Prinsessan Alice Ester Margret Huth

Här har ni prinsessan just efter att hon sett dagens ljus, farmors ögonsten, sällan skådat ett vackrare barn ;)

Här ser ni prinsessan, farmors ögonsten, strax efter att hon sett dagens ljus, visst är hon vacker

Välkommen till min nya blogg!

Jag är jag och kommer alltid så att förbli!


JAG ÄR JAG OCH KOMMER ALLTID SÅ ATT FÖRBLI!

VÄLKOMMEN TILL MIN FÖRTROLLADE VÄRLD!

 


Om

Min profilbild

RSS 2.0